I Camcuts gängtabell hittar du enkelt mått för gängor enligt olika standarder. I tabellerna finns, utöver ytter- och innerdiametrar, även flankdiametrar och andra måttuppgifter som är viktiga vid tillverkning för de vanligaste gängstandarderna.
Ladda ner den kostnadsfria Camcut-appen till din Android- eller iOS-enhet, så har du alltid gängmåtten med dig!
GÄNGOR
En gänga definieras av den gängstandard som används, gängans nominella diameter och gängstigningen. Gängstigningen är avståndet mellan två efterföljande gängtoppar, mätt parallellt med gängans centrumlinje. Den anger alltså hur långt skruven förflyttar sig i centrumlinjens riktning under ett varv. Termerna ”normalgänga” och ”fin gänga” är allmänt etablerade, men normal- och fingängor benämns också grov- respektive fingängor.
Gängor kan tillverkas genom skärande bearbetning eller genom formning med så kallade rullgängtappar eller gängfräsar, samt genom svarvning. Utvändiga gängor kan även tillverkas med gängbackar av snabbstål, men denna metod används numera främst för rengöring av gängor.
Gängor används för olika ändamål, till exempel för infästning eller för att förflytta eller justera komponenter. De vanligaste användningsområdena är bultar och muttrar. Bultars vanligaste uppgift är att hålla ihop olika monterade konstruktioner, och en bultförband ska tåla den belastning det är dimensionerat för.
Den vanligaste bulten i dag är en sexkantsbult i hållfasthetsklass 8.8 enligt det metriska ISO-systemet. På bultskallen finns vanligtvis endast en sifferbeteckning för bultens hållfasthetsklass. Den metriska M-gängan ingår i det allmänna SI-mätsystemet. Den första siffran i hållfasthetsklassbeteckningen på bultar, före decimalpunkten, anger hundradelarna av den nominella brottgränsen i N/mm2. Exempelvis betyder beteckningen 8 en brottgräns på 800 N/mm2. Siffran efter decimalpunkten anger, multiplicerat med tio, förhållandet mellan den nedre sträckgränsen ReL (eller 0,2-gränsen Rp0,2) och den nominella brottgränsen Rm. Hållfasthetsklasserna för metriska gängor är 4.6, 4.8, 5.6, 5.8, 6.8, 8.8, 9.8, 10.9 och 12.9. När man känner till skruvens dimension, hållfasthetsklass och övriga tekniska egenskaper kan man beräkna vilken belastning den tål utan att skadas och fastställa lämpligt åtdragningsmoment. Insexbultar är vanligtvis tillverkade av legerat stål och används därför ofta i tillämpningar som kräver högre hållfasthet. De vanligaste hållfasthetsklasserna för insexbultar är 10.9 och 12.9.
Märkningen på bultar av rostfritt stål skiljer sig från märkningen på stålbultar. Den första delen av beteckningen består av en bokstav och en siffra som anger stålsorten, till exempel A4. A anger att det är ett austenitiskt stål, och den efterföljande siffran anger tiondelarna av den minsta brottgränsen (N/mm2).
Den tum baserade UN-gängstandarden är, liksom metriska gängor, indelad i grov- och fingängor. Grovgängans beteckning är UNC (Unified Coarse) och fingängans UNF (Unified Fine). På bultar finns dessa beteckningar även märkta på bultskallen. På bultskallen anges dessutom hållfasthetsklassen med radiella streck. På muttrar kan märkningen bestå av korta streck längs kanten på ena sidan eller av en ring. Hållfasthetsklasserna för tumdimensionerade bultar är 1–8, varav klass 5 är den vanligaste. Den märks med tre radiella streck på bultskallen och motsvarar ungefär hållfasthetsklass 8.8 för en metrisk bult. Ibland kan en enskild bokstav, S, T eller V, förekomma på en UN-bultskalle. Detta är en brittisk hållfasthetsklassmärkning, där S motsvarar klass 5.
Vid identifiering av gängor används vanligtvis ett skjutmått och en gängtolk. Med skjutmåttet mäts gängans ytter- eller innerdiameter, och med hjälp av gängtolken fastställs gängprofilen och stigningen. Med hjälp av dessa uppgifter kan man avgöra vilken gänga det är. De vanligaste mätverktygen vid gängtillverkning är gängmikrometer och gängskjutmått, som används för att mäta gängans flankdiameter. Vid tillverkning i stora serier används även gängtolkar, med vilka man kan kontrollera om gängan uppfyller kraven inom de angivna över- och undre gränsmåtten.
I Camcuts gängtabeller finns, utöver ytter- och innerdiametrar, även flankdiametrar och andra måttuppgifter som är viktiga vid tillverkning för de vanligaste gängstandarderna, såsom ISO metrisk normal- och fingänga (ISO 261 och SFS-ISO 965-1), MJ-gängor (ISO 5855), tumgängorna UNC, UNF och UNEF (ASME/ANSI B1.1), G-, BSF-, Ww- och NPT-rörgängor (SFS-ISO 288-1 och ANSI/ASME B1.20.1), TR-trapetsgänga (DIN 103 och ISO 2904), Rd-rundgänga (DIN 405-1 och DIN 20400), PG-pansarrörsgänga (DIN 40430), BA-gänga samt S-gänga (DIN 513).
