Allmänna Toleranser för brutna kanter (yttre radier och fas)
Allmänna toleranser för brutna kanter (yttre radier och avfasning) anges i ISO 2768-1:1989 och används när ingen specifik tolerans anges för avfasningens längd eller vinkel, eller för yttre radier i en ritning. Brutna kanter används ofta för att ta bort vassa kanter, underlätta montering av delar och öka säkerheten. Därför kräver de vanligtvis lägre precision än kritiska mått.
Toleransklasserna (f, m, c, v) anger hur mycket avfasningens mått får avvika från det nominella värdet. Ju mindre de brutna kanterna är, desto snävare är toleransen; för större brutna kanter tillåts större variation.
Detta säkerställer att brutna kanter uppfyller sitt syfte utan att tillverkningen behöver utföras onödigt noggrant.
Tabell för allmänna toleranser för brutna kanter (yttre radier och avfasning)
| Toleransklass | Tillåtna avvikelser inom nominellt storleksområde | ||||
| Symbol | Beskrivning | > | 0,5 | 3 | 6 |
| ≤ | 3 | 6 | |||
| f | fin | 0,2 | 0,5 | 1 | |
| m | medel | 0,2 | 0,5 | 1 | |
| c | grov | 0,4 | 1 | 2 | |
| v | mycket grov | 0,4 | 1 | 2 | |
Värdena i tabellen anges i millimeter (mm)
