Support ISO

ISO

Vad är ISO?

ISO, en förkortning av International Organization for Standardization, är en internationell standardiseringsorganisation som utvecklar och publicerar olika standarder för många branscher. Organisationen grundades i februari 1947 och är oberoende av enskilda länders regeringar. ISO-standarder hjälper till att harmonisera arbetssätt och förbättra kvaliteten på produkter och tjänster globalt.

ISOs historia

ISOs rötter går tillbaka till 1926, då organisationen var känd som International Federation of the National Standardizing Associations (ISA). ISA fokuserade huvudsakligen på maskinindustrin. Efter andra världskriget avbröts ISAs verksamhet, men det FN-koordinerade UN Standards Coordinating Committee (UNSCC) föreslog att man skulle bilda en ny, global standardiseringsorganisation. Som ett resultat samlades företrädare för ISA och UNSCC från 25 länder i London i oktober 1946 och kom överens om att grunda ISO. Organisationens officiella verksamhet startade den 23 februari 1947.

ISOs medlemmar och verksamhet

ISOs medlemmar utgörs av nationella standardiseringsorganisationer, och varje land representeras av endast en sådan organisation. I Finland har denna roll Finlands Standardiseringsförbund SFS. ISOs medlemmar och deras representanter samlas årligen till en generalförsamling för att diskutera organisationens strategiska mål. Arbetet inom ISO organiseras centralt via ett sekretariat i Genève. Dessutom leds och styrs organisationen av ett råd bestående av 20 medlemmar, som bland annat fastställer den årliga budgeten.

Organisationens tekniska ledning ansvaras för av en styrelse som övervakar över 250 tekniska kommittéer. Dessa kommittéer utvecklar ISOs standarder, vilka täcker ett brett spektrum av olika industrier och funktioner. Maskinindustristandarder är ett särskilt betydande område.

ISOs olika medlemskategorier

ISO har tre medlemskategorier, var och en med olika rättigheter och skyldigheter:

  1. Member bodies: Detta är nationella organisationer som är de mest betydande standardiseringsorganen i sitt land. De är de enda ISO-medlemmarna som har rösträtt.
  2. Correspondent members: Det här är länder utan egen standardiseringsorganisation. Dessa medlemmar får information om ISOs arbete men deltar inte i utformningen av standarder.
  3. Subscriber members: Hit räknas länder med små ekonomier. De betalar en lägre medlemsavgift men kan ändå följa standardernas utveckling.

Kända ISO-standarder inom verkstadsindustrin

ISO-standarder är en viktig del av verkstäders och maskinbearbetningsföretags verksamhet. Några av de mest kända och betydelsefulla ISO-standarderna inom verkstadsindustrin är:

  • ISO 286: Denna standard behandlar noggrannhetsklasser och toleranser för olika maskinkomponenter, och säkerställer således att olika delar passar ihop korrekt.
  • ISO 261: Denna standard definierar systemet för ISO-gängtyper i metriska system, vilket underlättar harmoniseringen av gängade komponenter mellan olika länder.
  • ISO 13399: Denna standard gäller skärverktygs digitala modellering, vilket gör det enklare att dokumentera och kommunicera information om verktygens egenskaper.
  • ISO 9001: Detta är en av de mest kända ISO-standarderna och fokuserar på ledningssystem för kvalitet. Den hjälper företag att utveckla och upprätthålla höga kvalitetsrutiner.

Sammanfattning

ISO är en betydande internationell organisation som har stort inflytande inom många olika branscher, däribland verkstadsindustrin. ISOs standarder bidrar till att harmonisera processer och säkerställa hög kvalitet på produkter och tjänster världen över. Organisationens medlemmar och olika tekniska kommittéer arbetar ständigt med att ta fram nya och effektivare standarder. I verkstadsindustrin är kända standarder som ISO 286, ISO 261, ISO 13399 och ISO 9001 exempel på praktiska tillämpningar som förbättrar industrins verksamhet och konkurrenskraft.