Matning per tand

Vad är matning per tand?

Matning per tand är ett begrepp som används inom fräsning och beskriver sträckan som verktygets enskilda skäregg förflyttas under ett varv. Denna sträcka avgör hur mycket material som avverkas varje gång en skäregg passerar arbetsstycket. Matning per tand är en viktig parameter vid fräsning eftersom den direkt påverkar bearbetningseffektivitet, ytfinish och verktygsslitage. För att fastställa optimal matning per tand krävs detaljerad kunskap om det material som bearbetas, liksom om verktygstyp, verktygsmaterial och fräsbredd vid bearbetningen.

Faktorer som påverkar matning per tand och dess optimering

För att uppnå optimal matning per tand måste maskinoperatören ta hänsyn till flera faktorer som påverkar skärprocessen:

• Bearbetat material: Olika material kräver olika matningshastigheter för bästa resultat. Hårdare material, som titan, behöver långsammare matning jämfört med mjukare material såsom aluminium.
• Verktygstyp och material: Olika fräsverktyg och dess material påverkar valet av optimal matning. Till exempel kan fullhärdade hårdmetallfräsar klara högre matnings- och skärhastigheter än HSS-fräsar.
• Fräsbredd: Detta avser hur stor del av verktygets diameter som är engagerad i sidled under ingreppet. Fräsbredden påverkar spånbildning och belastning på verktyget.

Matning per tand och genomsnittlig spåntjocklek

Det är viktigt att notera att matning per tand inte exakt motsvarar den faktiska spåntjockleken när verktyget fräser med mindre än 50 % av sin diameter i ingrepp. I dessa fall bör man ta hänsyn till den genomsnittliga spåntjockleken, som ger en mer korrekt bild av den verkliga spåntjockleken och skärförhållandena.

Justering av matningshastighet

När verktyget arbetar med mindre än 50 % av sin diameter i ingrepp bör matningen per tand ökas för att säkerställa optimal genomsnittlig spåntjocklek. Detta ser till att verktyget arbetar effektivt, belastas tillräckligt och att bearbetningen sker med hög effektivitet. För låg genomsnittlig spåntjocklek kan leda till ökat verktygsslitage, överhettning och dålig spånavgång, medan för hög genomsnittlig spåntjocklek kan överbelasta verktyget och orsaka brott.

Sammanfattning

Matning per tand är en avgörande parameter vid fräsning som påverkar verktygslivslängd, ytfinish och effektivitet i bearbetningsprocessen. Att hitta optimal matning per tand kräver en helhetsförståelse av materialet som bearbetas, verktygens egenskaper samt rådande skärförhållanden. Maskinoperatörer bör också ta hänsyn till genomsnittlig spåntjocklek, särskilt när verktyget fräser med mindre än 50 % av sin diameter, för att uppnå en effektiv och högkvalitativ bearbetningsprocess.